Kletigt.

Jag mördar mitt tangentbord. Slår mordiskt hårt på tangenterna alltså. Kvällen tillbringades med Greta, vi såg Flickan från ovan, totalt sevärd film som förvisso gör att jag knappt vågade cykla hem. Tror Theo fick men för livet pga våra sjuka skrik. Men den var sorglig också.

Hittade denna bild och fick flashback till en fest/tjejkväll hos Kajsa. Greta, minns du pinnen? Såhär i efterhand låter den här storyn extremt lame har jag insett, men just då var det typ det roligaste vi upplevt att när jag, från andra sidan köket (kanske 3 meter?) skulle kasta min halvt om halvt söndertuggade klubbpinne ner i vasken, lyckas smacka upp den på kaklet så den fastnar. Splät, sa det bara. Busigt.



Dessa bilder är från samma kväll: (typ i vintervåras nångång)

Don't. Even. Ask.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0